söndag 26 februari 2012

Laglydighet och Japan

Jag har börjat läsa en bok  "Ärligt talat herr utlänning" framgångsrecept för att lyckas i Japan av Göran Edman. Denna bok ger en  infallsvinkel till förstå att det är svårt att första Japan och dess kultur för den som inte är infödd japan. Och det är nog mycket det handlar om för mig, jag ger bara en bild om Japan för dig, och det är min bild, min tolkning, min kunskap och min minnes upplevelse av Japan. Med andra ord en liten fragment av en nation.

Låt oss återvända till Göran Edmans bok, där han skriver att japan är till ytan ett litet land, lands ytan för att kunna bo på är ännu mindre och befolkningen i mängder. Och naturen sätter befolkningen på provningar med jämna mellanrum. Detta kräver att man har en viss ordning för att man ska kunna leva  och fungera tillsammans. Med andra ord lag och ordning, vilken är ju inte unikt det har de flesta grupperingar av individer. Det som kanske skiljer japanen från andra är att de är en av de laglydigaste i värden. Japanerna har ett starkt kollektiv medvetande som fungerar som ett social kontroll. Man önskar helt enkelt att inte bli utstött från gruppen.

Jag minns själv från min barndom att när vi var i Sverige eller Italien och man pratade om tjuvar då uppstod kalla kårar. I Japan på vår gata där bodde en "gangsterfamilj" men mina föräldrar berättade för mig att vi kunde vara trygga för de hade en hederskod som innebar att de hölls sig inom gangstergruppen med sitt tjuveri och inte gav sig på oss.

Från boken "Ärligt talat herr utlänning" finns en liten episod som fick mig att le och förundras med att är det så enkelt "På frågan från en förvånad västerländsk besök om varför finns det inget klotter och sönderskurna säten i Tokyos tunnelbana svarade en förvånad japanska helt enkelt det ät inte tillåtet här. Så enkelt är det alltså . Det gäller bara att få klart för sig vad som gäller och inte gäller i olika situationer.

lördag 18 februari 2012

Är det inte dags att ta tillvara på individens hela potential ?

Tre vinterbilder från tre olika epok i mitt liv får mig att reflektera på all den kompetens och kunskap som alla människor besitter men som inte tas tillvara på av olika anledningar. Tänk om vi hade gjort detta vad hade då skett på individ, samhället och det globala planet.

Rinellas snögubbe i Tokyo

Första bilden är taget i Tokyo när jag var 5 år. Det var en av de få vintrar med snö. Bilden är från 1960- talet.

Rymdtorget Göteborg 1968
Pulkaåkning
Den andra bilden är från Rymdtorget i Göteborg 1968.

Rymdtorget Göteborg 2012
Pulkaåkning 
Tredje bilden är taget på samma plats som förra bilden men med andra barn och den togs nu i veckan.


Alla dessa tre bilden har en gemensam nämnare, där finns vuxna som har av olika anledningar förflyttat sig från ett land till ett annat. Ett uppbrott men också nya möjlighet.  Frivilligt eller ej har få fått vidga sitt perspektiv på livet, vardagen mm. Med sig har de en bagage med stor kompetens, erfarenhet och potential som inte alltid kommer sorgligt nog.

Nu i veckan  återvända jag efter 40 år till Rymdtorget i Göteborg där vi anlände efter vårt vistelse i Japan fick mig att kliva ur mitt eget barnperspektiv och reflektera mina tankar kring mina föräldrars situation. Vuxenperspektivet.

Inser då vilka modiga föräldrar jag har haft. Vilken kompetens och livserfarenhet de skaffade sig genom att utmana sig själva. Vi talar inte om idag då vi lever i globaliseringens tidanda utan för över 45 år sedan då man inte reste kors och tvärs mellan länder. Då det var stort steg att åka på semester till ett annat land. Då bestämde sig mina föräldrar att med små barn att bege sig till andra sidan jordklotet och bosätta sig där. De var inte unika i att fatta ett sådant beslut, där är många både före dem samtida med dem och även efter dem. Men de tog ändå ett stort steg, ut i det okända. Just detta att ta de stora stegen ut i det okända och vad det för med sig inser jag nu i skivande stund vilken stor erfarenhet och kompetens det ger individer, just denna kompetens är inte ser jag att samhället inte riktigt tar tillvara på.

Även om det var i ett svensk företag som pappa skulle jobba i så var vardagen helt annorlunda. Det krävdes nya erfareheter, ny kunskap mm. Mamma som några år innan gjort ett uppbrott med att lämna sitt Italien var nu redo att lämna Europa.

Betänketid för deras beslut var 2 timmar. Kanske är det så att när man fattar ett sådant beslut säger magkänslan direkt till en så då behöver man inte längre tid.

Som vuxen inser jag att när de väl kom till Japan krävdes av dem att de fick lära sig vardagen från grunden.Hur fungerar spisen, hur handlar man mat, vilka artighetsfrasen ska man kunna, hur hanskas man med myndigheter mm. Vilken skola av livserfarenhet min mamma fick genom att inom loppet av några år landat och försökt påbörja en vardag i två nya länder.

Allting som är självklart för mig idag var något nytt för dem att förhålla sig till. Tänk vilka enorma förmåga till inlärning vi människor har för att anpassa oss till nya situationer.

Då kunde de inte som vi nu idag skaffa fram mängder av kunskap genom internet och ändå lyckades de.
Mod, vilja och envishet tror jag är de egenskaper de använde sig av.


Att landa i Rymdtorget i Göteborg efter 7 år i Japan måste varit en enorm omställning. Men kanske den största omställningen var att pappa blev arbetslös och mamma fick  försörja familjen som städerska på Sahlgrenska sjukhuset. Med sin dåliga lön kunde vi inte bo kvar i vår 4:a utan fick flytta ner i en 3:a, trots att vi var 4 personer i familjen. Normen hade börjat då för svensk levnadsvillkoren var att barn skulle ha eget rum. Ja mina föräldrar och min familj fick känna på en social klassresa men också uppleva det som många invandrare upplever, att deras kompetens inte tillvaratas.

Genom att min familj har fått uppleva social klassresa har gett oss erfarenheten till att kunna röra oss i olika sociala grupper som tyvärr existerar.  Min mamma som är 85 år idag talar fortfarande med bönder på bönders vis och godsherren på godsherrens vis, fast med sin italienska brytning.

Mina föräldrars resa genom geografi men också socialt har format dem att vara flexibla och en öppenhet för olikheter. De är inte ensamma om denna färdighet. Mina föräldrar hade turen att ha biljetten rakt in i samhället och därmed kunde även samhället ta tillvara på vår familjs potential. Efter två år fick pappa jobb och mamma jobb som receptionist på halvtid

I veckan återvände jag till Rymdtorget i Göteborg efter 43 år. Besökte min skola som idag är en förskola.
Då för 43 år sedan var jag enda "invandrare" enligt folkbokföring, idag tillhörde jag de få "svenskar" som promenerade där.  Barnen åket pulka på samma backe som jag hade gjort för över 40 år sedan. Jag hoppas samhället ser vilken kompetens dessa barn har oavsett deras ursprung och nationalitet. För deras familjer har en stor kompetens bara genom att deras föräldrar kommit hit och lärt sig leva vardagslivet här även om de har paraboltv. Dessa barn får tillgång till flera nationers kulturer, både sitt hemland Sverige men också sitt ursprungsland. Om någon står för globaliseringens fina egenskaper så är det dessa barn.

Det är kanske dags att istället för att ha fokus på  kulturkrockar se möjlighet i mångfaldsbakverk.

söndag 12 februari 2012

Hur du forma ögonblick in i en haikudikt

Japanolog - visste är det ett intressant ord - Japanolog- Det är vetenskap om det japanska språket och japasnka kulturer. Sverige har och haft flera oerhört duktiga och skickliga japanologer. Svenska experter som har har besitter på en enorm kunskap om soluppgångens lands språk och kultur.


En av svenska japaologer är Lars Vargö som också är diplomat och numera ambassadör i Japan. Som japanolog har Lars Vargö utgivit böcker om Japan och japansk kultur. Varav att han har tolkat haiku-dikter och japansk poesi till svenska. Och man skulle kunna säga att han introducerade haiku - dikt formen till Sverige. I Visa Stenar möts två stora svenska konstnären och vänner - författaren Lars Forsell och konstnären Carl Fredrik Reuterswärd som leker med orden och pensel dragen - i all enkelhet men med ett djup i kontrasterna genom de fina linjerna. Jag skulle våga säga att i några brottstycken i Vita stenen finns en del av den förfinade konstarten - Haiku.


Haikus fader är författaren Matsu Basho som levde på 1600- talet. Ursprunget till haiku var den längre diktformen, renga , en kedjedikt som flera författare turades om att skriva. Basho skrev de första raderna och satt sin färg på dikter och sen följdes de andra efter. 


En svenska haiku dikt  består av  5-7-5 stavelser på tre rader. På japanska skrivs haiku på en rad och då räknar man tecken rytmen.


I en traditionell haikudikt finns följande ingredienser.
Ska finnas en årstid/natur angivelse
Ge en ögonblicksskildring
Och avsluta med en överraskning en aha !!!




Den äldsta haiku som skrevs av Matsuo Basho på 1600-talet :



Den gamla dammen
 en groda hoppar i
ljudet av vatten



Titta dig omkring och se det som sker i just här och nu,  i just denna ögonblick. Låt dig inspireras av ögonblicken och börja lek med orden. Experimentera med orden. Låt dina i aktaggelse från din vardagsliv fångs upp i en haikudikt.

















fredag 10 februari 2012

Vad har QR kod och Japan med varandra att göra ?

Nya tider nya tekniker och ändå hålla på traditionerna. Det är en av del den japanska kulturen som jag fascineras av och har en stor beundran för. Nyfikenhet och låta nytt komma in samtidigt som man har en vördnad för det ursprungliga. Och det går att förena det förflutna med framtiden och dess nya möjligheter utan att varken dåtiden eller framtiden behöver göra avkall på sig. Detta är  beundransvärt och fascinerande med den japanska själen.

Dagens blogginlägg vill jag ta berätta för dig om framtiden och teknik. Jag som  humanist och har ett hjärta för kultur kunde inte låta bli fascineras det nya som nu kommer in i våra liv och vardagen  Quick response alltså om QR koden och det ska jag skriver  om.

Men vad har qr koden med Japan att göra ?  Jo, qr är uppfunnen i Japan och är en helt naturligt del i japanernas liv.

Första gången jag såg en QR kod visste jag inte vad det var eller hur den fungerade. Men jag lockades av mönstret och tyckte de var vackra bilder.  Med min nya iPhone började jag testa användningen av koda in dessa QR koder. WOW!!!  Det hos hände var för mig som trolleri o magi o det tilltalande mitt barnasinne.

Så i veckan  var jag på en föreläsningen om QR koder. Fick lite kunskap om bakgrund och uppfinnings rikedomen japanerna hade skapat kring QR koders användande. Japanska själen är så mycket mer än bara traditionell konservativ utan också öppen för idéer och nyskapande.

QR började inom den japanska bil industrin för att märka reservdelar. Årtalet var 1994. Men snabbt såg man nya användnings områden bland annat i butiker där man märkte livsmedel med QR koder och därifrån kunde konsumenten få information om livsmedels näringsämne och värde eller hämta tips på  matrecept.

Att Rinellas Japansblogg skulle komma ha en blogginlägg om tekniska område såsom idag förvånar mig och samtidigt inte. Eftersom jag teknik är inte inom mitt kompetens men samtidigt fascineras jag av denna tidsanda som vi lever mitt i. Ett skifte.

En produkt av min barndom från Japan är ändå att fascineras över blandningen av det gamla och det nya, av vad våra förfäders har skapat till oss och vad nästa generation viskar om de önskar för utveckling.

Istället för att vara slav för det nya eller känna oss överkörda av det nya. Så låt oss bjuda in det nya till oss istället för att känna det nya tar över våra liv.

Låt oss få det nya att verka för oss och det goda syftet.

söndag 5 februari 2012

Sjögräs - Mums vad gott

Vi var ett sällskap där en god vän kom med en påse och bad mig och en annan person känna på doften från påsen. När den första personen kände doften rynkade  hon på näsan,  när det var min tur så insöp jag denna goda doft som fick mig att förflyttas i tid och rum. Till stränderna men också köken i min barndomsland Japan. Denna doft för den andre personen var nog bara sura dofter. För mig var det barndomens goda delikatesser. Sjögräs och alger. En naturlig och självklar livsmedel i det japanska köket.
Och sjögräs smakar hav. Det är som man äter och smakar på havet, en mycket speciell känsla.

Jag älskade att knapra i mig sjögräs, det var som godis. En skål med ris och sjögräs då blir man mätt och smaklökarna får en underbar upplevelse.

Sjögräs strössel till ris och det är gott

Nu äntligen är sjögräs och alger på antågande i vårt svenska kök . Det fina jag hörde från en god vän var att han importerade sjögräs till Sverige från Spanien, närodlat och ändå med japansk touch.

Vad kan man använde sjögräs till förutom till sushi. Jo som jag skrev tidigare så finns det sjögräs flisor blandar med sesam och som är gott som strössel. Av sjögräs, alger och kulinarisk uppfinnings rikedom kan det ske  magnefika läckra sjögrässallader allt efter smak och tycke. Ingredienser såsom olja , fröer nötter sjögräs så kan sallader både smaka gott och vara hälsosam. Det är kanske inte så konstigt om befolkningen i japan tillhör en befolkning med hög medellivslängd.

Och vi blir mer och mer medvetna om hälsosam mat och väljer det. Enligt KF provkök kommer sjögräs och alger ligga i tio i topp av morgondagens vanligaste livsmedel (anno 2050) så för oss som gillar sjögräs bådar framtiden gott.