Vad vinner samhället på att ha modersmåls undervisning

Modersmåls undervisning vara eller inte vara är en het och omdebatterad fråga!

Har jag någon rätt att tycka till om den frågan trots att jag inte rör mig i skolans värld förutom som förälder? På frågan är svaret ja i allra högsta grad eftersom jag själv är praktexempel på vad som händer om ett barn inte får bekräftad sitt modersmål.

Jag klev i i svenska skolan som 8 årig med två års engelsk skolgång i Japan. Med mig i bagaget hade jag tre språk, italienska, japanska och engelska. De två första språken talade jag flytande och engelska var mitt skolspråk som jag kunde tala, läsa och skriva. Med andra ord rätt språkbegåvat barn.

Fram till 8års ålder var språk självklart o naturlig. Att vara tre språkligt ingick i vardagen och som en jonglör bollade jag mellan dessa tre språk såsom de flesta västerländska barn i Tokyo.

Men vad s hjälpte det när inte ens min svenska lärarinnan kunde engelska. För första gången i mitt liv som 8 åring insåg jag språkets makt. Utan språk tillhörighet var jag utanför även om jag kunde flera språk och hade mer kunskap om omvärlden än mina klasskompisar. Som 8 åring börja jag om i första klass.  Min kunskaps nivå var redo för 3 klass  både i matte, geografi (hade ju rest både i Asien och Europa) religion (blev uppvuxen i en blandning av katolism, buddhism och shintoism) och engeska. Men ingenting av det jag fångade skola upp o  tog tillvara på.

Jag satt av skoltiden de första åren i leda o tristess och med press på att det enda som gällde var att kunna svenska. Signalerna var att min kunskap inte var värd någonting. Skolmotivationen sjönk radikalt.  Självkänslan och självförtroendet fick en enorm törn ( det har tagit hela livet att läka de törnar). Samtidigt  växte  en skam för att kommunisera och använda mig av språk.

Jag dög inte till att tala, till att skriva. Rättstavning och uppsatser bryddes av röda bockar.

Jag förminskades och tystades även om jag visste att jag bar på skatter av information och kunskap.

Jag gick ut skolan med 2 i all språk. Vilket slöseri.

Under hela mitt liv har jag burit på föreställningen att jag inte kan, jag kan inte skriva, tala läsa mm. Och samtidigt har det funnits en annan sida i mig som har så mycket insikter, reflektion och kunskap och de sätet att få ut är genom orden. Ja det var varit en inre kamp.

Det är inte förrän nu i år som denna föreställningen att jag inte kan tala, inte skriva har gått upp för mig att så är inte fallet. Det vackraste jag fick höra i våras och som stärkte mig vad en kvinna som sa det viktiga är inte hur jag skriver utan vad jag skriver

Hade skolan fångat upp mig med mina modersmål o stöttat mig, då hade jag kunnat ta vid i kunskap där jag var, jag hade blivit helare och tryggare i mitt sätt att kommunicera. Jag hade behärskar flera språk.

Samhällsvinster hade varit att det jag hade gratis som 8 åring när jag trädde på svensk mark, hade samhället fått ta tillvara på när jag blev vuxen.

Vilken guldskatt jag  hade varit för samhället nu när globaliseringen ökar. Jag som behärskar italienska, japanska, engelska, svenska och läst något språk till. Och med språk kommer också tryggheten i mina kulturella nationaliteter och slippa kulturell skam(något som jag har känt oerhört mycket tidigare). Tänk vad jag hade kunnat bidra med i samhället som är med i globaliseringen.

Nu är det inte så.

Men nu är det dags för mig att bidra till samhället med min resa. Vägen genom att förlora mina modersmål och till ta steget ut och använda mig av min styrka. Att ha mod att använda mig av berättande och kommunicera.

Vinst med modersmål :

- en resursbank för globalisering
- självförtroende och studiemotivation
- fri från nationell skam
- helare individer

Reflektioner :

Hur hade du upplevt om du eller dina barn inte fick tillgång till ditt språk ?
Är det viktigt med språk, och varför ?

Jag kan inte engelska och grammatiken är jag inte bra på. Men jag kan mycket om kommunikation och hur det påverkar oss på olika plan.

Jag bär på flera viktiga storytelling, och min röst är nu redo att dela med sig.
Viktiga för samhället, för gemenskap, för sam existens.