Integration med ett Mellanförskap

Du vandrar i en okänd terräng och ändå känd terräng.

Vid lägerelden förstår du berättelserna som viskas där i lågan ljus och ändå finns det saker du inte förstår, som du aldrig kommer att förstå det vet du. 

Du har inträdes biljetten och är lycklig att få lov att var del av gemenskap men ändå känner du inte dig riktigt med i gemenskapen.

Du befinner dig i gränslandet mellan gemenskap och utanförskap.

Du rör dig mellan dessa två arenor ibland i din egen förvirring men ibland i din egen vishet.

Det är underbart skönt men också stundvis tufft och smärtsamt för du hör inte hemma någonstans.

Det tar din energi  men det ger dig även tillgång till en rikt värld. 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Min livsresa har hela livet handlat om integration. Integrera mina föräldrars nationaliteter (Sverige och Italien) i mig själv. Integrera mina hemländer Japan och Sverige i mig själv. I min ungdom var jag tvungen att välja antingen den ena eller den andra. Men hur skulle jag kunna det? När , Sveige, Japan och Italien fanns i mitt hjärta. Priset för att få uppleva innanförskap var dyrbar. Ett pris som jag som vuxen anser att ingen barn eller ungdom ska behöva betala eftersom priset kan bli en exentiell livskris.
Men samtidigt så gör den resan barnet/ungdomen stark och full av erfarenhet som en maskros.

Jag tvingades att välja bort Japan och Italien i mitt unga jag. Mitt hjärta blödde samtidigt som jag kände skam för att jag inte höll måttet trots att jag gjorde en så stor uppoffring. Skammen var att jag i smyg i mitt hjärta höll kvar min kärlek till mitt Japan och min Italien. Ingenting i världen kan hålla borta hjärtats budskap. Man blir trotsig och rebellisk i vuxnas ögon.  

Så i vuxen ålder när jag fick göra precis vad jag ville kunde jag äntigen bejaka mitt hela jag. Äntligen kunde jag få lov att älska alla mina delar av mitt ursprung och integrera den i mig. Men färdig med det arbete är jag inte.

Tillhörighet i  mellanförskap är stundom ett förvirrad tillstånd. För de olika tillhörigheter skapar olika sidor i en. Ibland raka motsatser. Där finns tre Rinellor i en och samma Rinella.

Den japanska Rinella är lugn tillbakadragen, vill inte göra sig besvär för andra,  den svenska Rinella är seriös, klok,  fri och har stor mått av integritet och den italienska Rinella är rebelisk, galen och temperamentsfull. Och alla Rinellor har sin självklara plats och göra sig hörda.

Så integration handlar även  om en integrering på en personlig plan för alla med tillhörighet i mellanförskap. När den processen av personliga integrering har kommit i hamn är det en gåva att kunna röra sig i de olika tillhörigheterna.

Mer om min livsresa i gränslandet av gemenskap och utanförskap och tillhörighet i mellanförskap ges det tillfälle att höra vid mina föreläsningar kring detta ämne.