söndag 22 maj 2011

Berättelser vid lägerelden av Viveka Eriksson

10 mars 2011 fick jag besök av  Viveka Erikssson som skriver bloggen http://www.damjournalen.se/  som handlar om kvinnor som förverkligar sina drömmar genom att starta företag eller på annat sätt utvecklar sina talanger, så att det kommer till andra människor till nytta. Vi möttes i min oas, där jag skulle först berätta om min historia och visioner och sen skulle Viveka på en provsmak på kalligrafi workshops.

Det blev ett starkt möte blandat med allvar, skratt men även lite tårar. Men framför allt fick jag berätta min historia, om det fantastiska jag fått som förmån att uppleva men också de de smärta och sorgen  såsom att förlora, att skiljas att slitas upp från sina rötter och få uppleva utanförskap. Om läkande process som gjorda att jag fick förmåga att vända det negativa till det positiva.

Äntligen fick jag berätta utan att någon avbröt mig eller ha fokus på något annat. Denna dröm som jag har burit på ända sedan 8 års ålder. Det var viktigt att få berättat historia för i den finns stomme i min vision men min drivkraft.

Livet består av möten av alla dess olika slag, en del av dessa möten bär frukt genast andra behöver mogna till sig innan de blommar ut och åter andra tror jag är ogräs men de är  i själva verket guldkorn.

Möte med Viveka är som en vacker solros som reser sig ståtligt och lyser upp som en sol.

Men vem är Viveka? Första gången jag stötte på Viveka var i höstas när jag trillade in på hennes blogg Damjournalen och såg dessa magiska foton (http://www.damjournalen.se/?p=384) som jag undrade varifrån de var, kanske en magisk plats i Paris eller vid Lago di Maggiore. Men jag häpnade när jag såg att de var från Ribban. Inom mig började väckas en dröm att få komma i kontakt med Viveka och undra om hon kunde skriva om mig och min historia.

I början av mars kom jag i kontakt med Viveka  och vi började prata och bestämde datum för ett intervju. Samtidigt var Viveka så generös, ( det är en av hennes starka sidor) och tog med mig till Grand i Lund den 8 mars för firande av internationella kvinnodagen. Det är medsysterskap!

Sedan möttes vi i min oas för intervjun och workshops den 9 mars ( http://www.damjournalen.se/?p=795#more-795). Det var underbart möte och jag kände att jag var i mitt rätta element, att få berätta om Japan, vad japan betyder för mig och om mångfalds betydelse. Om vikten att få vara med i ett sammanhang och om att bli accepterad oavsett vad man har för rötter. Vårt möte avslutade med att Viveka tecknade kanji tecknet för kärlek och hjärtat. Vad som väntade oss dagen efter hade vi ingen aning om.

Jag kände bara en ödmjuk tacksamhet att vi fick vårt möte dagen innan Japans katastrof. Helt rätt  var det att vi avslutat vårt möte med tecknat hjärta  så att jag kunde öppna upp hela mitt hjärta för mitt modersland när hon blödde.

Sedan dess jag jag följt Viveka genom hennes blogg om alla dessa fantastiska kvinnor mitt bland oss.

Så i måndags hos Aurora i Lund kom Viveka för ha en berättar kväll om hur man kan bygga upp sin personliga varumärke genom äkta historier.

Viveka avslutade kvällen att samla ihop oss kvinnor vid läger elden och hade högläsning från hennes blogg. Hon valde två intervjuer varav den ena var intervjun om mig.

Jag fick sitta tillsammans med andra kvinnor läst för mig utdrag från min historia. Det var en stark upplevelse, att sagan om lilla Rinella skulle återberättas av någon annan än mig berörde mig. Det gav
en upprättelse, ett acceptans att äntlingen får min historia lov att förmedlas och berättas. Denna historia som en gång för längre sedan tystnades ner. Lilla 8-åringen Rinellas dröm har äntligen gått i uppfyllelse.

Vi har alla en historia som vi bär på. Vår egen histiora som ligger och väntar på att berättas för andra.
Inspirera andra.

Berätta dig historia och  ta del av andras livs historier. Jag rekommenderar dig varm att gå in på ww.damjournalen.se och du kommer få underbar läsning över olika kvinnors kraft och livsöde

En dag hoppas jag att jag får läsa Vivekas livs historia.

Tack Viveka för berättande vid läger elden!

1 kommentar:

  1. Tack Rinella för de varma orden. Det är en glädje att få berätta din historia. Jag kände också magin i mötet, likväl som du, och tog både lilla Rinella och Japan till mitt hjärta efter vårt första möte.
    Ingenting är så viktigt som möten mellan människor över alla gränser, språk, kulturer, gränser. Att dela med sig av sin historia är något av det finaste vi kan göra. Att använda berättandet i sitt företagande är värt guld, då känner kunden att det är äkta vara och vi vågar stå för våra produkter och tjänster på ett mer genomgripande sätt. Jag önskar alla människor får arbeta med kärlek i sitt hjärta med det de älskar mest och är bra på.

    SvaraRadera